Inledning
Språksociologi är när man undersöker förhållandet mellan språket och samhället.
Som frågeställning har jag valt att frågan om killar och tjejer är olika trevliga. Hur mycket man tackar säger ursäkta/förlåt och förlåter andra.
Frågeställning
Jag studerade om det fanns någon skillnad mellan killar och tjejer om artighet i olika tillfällen. Utifrån frågor som orden tack ursäkta och förlåt. Om de säger tack efter maten, om de tackar när de får presenter, säger förlåt om man gör illa någon och godtar ursäkter.
Jag valde den här frågan för att det finns mycket fördomar om att killar är dom hårda och otrevliga medan tjejer istället är överartiga.
Metod
För att få fram ett svar gjorde jag (tillsammans med Kalle) en enkät med olika frågor med svar man fick kryssa i. Jag frågade 20 stycken från varje kön på 6 frågor, 2 om att säga tack, 2 om att säga ursäkta/förlåt och 2 om att förlåta/ursäkta.
Empiri/resultat
I alla frågor visade det sig att tjejer är artigare och godtar ursäkter bättre än killar. Fråga två om man tackar för presenter svarade både killar och tjejer positivt då 100 % (d.v.s. 20 personer) av tjejerna svarade JA och av killarna svarade 90 % JA. Tjejerna är överlägsna i vissa frågor och i andra var det väldigt jämnt. Både många tjejer och killar svarade ”ibland” på fråga 6 om man förlät någon som skadat en psykiskt. Det visar alltså att killar inte är så ”hårda” och okänsliga som de ofta visar sig och beskrivs.
På alla frågor har en eller två killar svarat nej, vilket är negativt, medan inte en enda tjej svarat nej på någon fråga.
Källförteckning
• http://www.ne.se/lang/spr%C3%A5ksociologi
• Enkät om ämnet.
torsdag 10 december 2009
söndag 6 december 2009
Slut bloggen
Mina åsikter om svenskhet är ungefär detsamma idag som för 5 veckor sedan. Jag håller fortfarande med om allt jag skrev då bara att nu har jag öppnat ögonen ännu mer och kan se mer saker angående svenskar. Att tänka utanför boxen skulle man kunna säga. Istället för att rama in sig på vad vi (exempelvis) äter kan jag nu analysera typiskt beteende, från traditioner till levnadssätt.
Svenskheten skapades omkring 1870-talet när det skedde en urbanisering i landet och vi började industrialiseras. Då människorna på landsbygden flyttade in till städerna. När detta hände blev landet väldigt fattigt eftersom att alla bönder flyttade från sina åkrar och sökte jobb på andra arbeten i städerna. Det skapades alltså väldigt mycket arbetslöshet. Anledningen till att vi började industrialiseras var bland annat att befolkningen ökade, jordbruket blev mer produktivt med framför allt utrikeshandeln ökade.
När detta hände började också tekniken utvecklas. Järnvägarna byggdes och nu kunde man alltså ta sig ifrån sin by. Tidigare kunde man bara åka i närheten av sin by med häst och vagn så järnvägen blev en stor förändring. Även tidningar började skrivas så att alla i landet kunde få ta del av vad som hände även i exempelvis Norrland om man bodde i Skåne. Från att ha varit en bybo och tillhört en by/ ett landskap blev man en svensk då Sverige med automatik ”krympte” av den nya tekniken. Kyrkan som alltid hade haft makten tappade den mer och mer. Innan var kyrkan en social mötesplats, Guds hus och de hjälpte även med små bidrag, sjukvård m.m. När människorna lämnade byarna lämnade man kyrkan. Det är en stor anledning idag varför sekulariseringen är så stor i Sverige.
Finns det något typiskt svenskt idag?! Faktiskt så vet jag inte hur jag ska ställa mig i den frågan. Det finns typisk svenska saker, så som svenska traditioner som inte firas i andra länder, bl.a. midsommar och advent. Vi har svensk mat som har ursprunget från Sverige. Men ändå kommer så mycket från andra kulturer idag. Vi bjuder in allt som kommer hit, vi är inte så mycket för att hålla kvar det gamla och bara det. Är vi svenskar egentligen bara svenskar? Hur ska vi veta att vi beter oss som svenskar. Efter all immigration som vi har (/haft) i Sverige har vi säkert förändrat vårt levnadssätt fast vi inte märker det eftersom det blivit vår vardag.
Frida Carlstedt, Galadriel (http://sveafridacarlstedt.blogspot.com/)
Jag och Frida har väldigt lika åsikter om levnadssätt och svenskar (Sverige). Frida lyfter fram lagar och diskriminering ganska mycket. I sitt tal pratar hon om könsdiskriminering och står för att det är fel. Jag håller med henne fullt ut. Att man kan välja bort någon p.g.a. kön i vilken situation det än gäller är fel. Hon pratar om att vi ska vara ”naturliga” som möjligt. I längden är det kanske inte det bästa för det svenska folket. Om vi aldrig sticker ut eller gör något ljud kanske vi glöms bort och blir som något kontrollerat samhälle, inte av lagar utan av normer.
Linnea Kronosjö, Aragorn (http://svealinneakronosjo.blogspot.com/)
I Linneas manifest skriver hon om att vi har för få boenden i Sverige. Folk går runt utan tak över huvudet om de inte bor kvar hos föräldrarna. Att börja bygga stora områden är ett stark ja men också nej. Sverige är känt för sina skogar och fina natur. Ska vi börja bygga nya boenden är det våra naturplatser som ryker. De enda obebodda platser i Sverige är just skogar, fält och liknande. Hugger vi ner dem försvinner det vi kallar svensk natur. Även miljön blir sämre. Skogar (framför allt regnskogarna) är det som ger allt levande på jorden syre. Det är träden som omvandlar koldioxiden till syre så att vi kan leva här på jorden. Därför måste vi sluta hugga ner skog.
Hur ska vi kunna bo då? Vi får bygga nya hus, för det är trots allt ett måste. Men mycket högre. Göra smarta byggen. Bygg skyskrapor! Istället för att bygga ett höghus med 100 lägenheter i, bygg en skyskrapa med 500+ lägenheter.
Karl Palm, Legolas (http://sveakallepalm.blogspot.com/)
Kalle lägger fram mycket om arbeten och arbetslösheten vi har i Sverige just nu. Han anser att det är ett problem i samhället vilket jag inte kunde hålla med mycket mer om. Folk går runt och kan inte tjäna några pengar vilket A-kassan får stå för istället. Det relaterar istället till att de som har jobb och tjänar pengar får betala mer i skatt. Priserna går upp och på så sätt blir vi fattigare. Det är vad vi kallar lågkonjunktur.
För att lösa problemen måste vi minska på immigrationer och skaffa fler jobb. Svenskar är inte så familjeorienterat utan det är immigraterna som gör att vi är ett sånt stort land. Minskar vi på immigraterna blir det mer jobb över åt oss. Vi måste utöka våra arbetsplatser för det och det kostar pengar. Kalles ide om att man sätter upp en ny lag som gör att man inte får vara arbetslös för länge intresserar mig. Om man skulle lägga upp lagen på det sättet att alla över en viss ålder, exempelvis 18 (när man är myndig), ska ha ett jobb där man är anställd minst 12 timmar i veckan, 3 timmar/dag om man inte jobbar helg skulle arbetslösheten minska drastiskt.
Jag tror att vår framtid som svenskar kommer att utvecklas. Inte på det sättet som vi svenskar ”alltid” betett oss. Idag är det alldeles för sent för att tro att något svenskt ska komma till. Vår uråldriga speciella svenskhet kommer inte att komma till igen. Utan en ”ny” svenskhet kommer att skapas. En blandning av olika kulturer. Immigrationen kommer fortsätta och vi kommer att få in mycket bra och dåligt i vår kultur. Sådant vi kommer att växa upp med och på så sätt lära oss leva med. Religionen kommer att vara ännu mer sekulariserad i Sverige än vad den är idag. Våra lagar som tyder på religionsfri het har kommit långt och kommer inte att stanna om 100 år, snarare utvecklas. Jag tror att vi kommer ha blivit mer nationalistiska men samtidigt kommer de flesta att vara statsnationalister. Eftersom att vi tar in så mycket invandrare i landet kommer vi att få acceptera mer och mer att leva efter medborgarskap och inte traditioner. Man kan inte kräva av alla immigranter att lära sig perfekt svenska som Sverige demokraterna tycker att vi ska införa. Vi kommer att fortsätta vår politik precis som idag. Jag tror inte politiken kommer att ändras för att den fungerar bra i vårat land.
Jag tror att våra barnbarnsbarn kommer att vara stolta över oss och de tidigare för att vi alltid kunnat anpassa oss. Vi har anpassat oss tills det blivit nästintill perfekt.
Källor: (föreläsningar)
http://skolarbete.nu/skolarbeten/sverige-industrialisering/
http://hem.passagen.se/mapevoices/specialarbete/nationalekonomi/sverige_-_en_oversikt.htm
Klart slut!
Svenskheten skapades omkring 1870-talet när det skedde en urbanisering i landet och vi började industrialiseras. Då människorna på landsbygden flyttade in till städerna. När detta hände blev landet väldigt fattigt eftersom att alla bönder flyttade från sina åkrar och sökte jobb på andra arbeten i städerna. Det skapades alltså väldigt mycket arbetslöshet. Anledningen till att vi började industrialiseras var bland annat att befolkningen ökade, jordbruket blev mer produktivt med framför allt utrikeshandeln ökade.
När detta hände började också tekniken utvecklas. Järnvägarna byggdes och nu kunde man alltså ta sig ifrån sin by. Tidigare kunde man bara åka i närheten av sin by med häst och vagn så järnvägen blev en stor förändring. Även tidningar började skrivas så att alla i landet kunde få ta del av vad som hände även i exempelvis Norrland om man bodde i Skåne. Från att ha varit en bybo och tillhört en by/ ett landskap blev man en svensk då Sverige med automatik ”krympte” av den nya tekniken. Kyrkan som alltid hade haft makten tappade den mer och mer. Innan var kyrkan en social mötesplats, Guds hus och de hjälpte även med små bidrag, sjukvård m.m. När människorna lämnade byarna lämnade man kyrkan. Det är en stor anledning idag varför sekulariseringen är så stor i Sverige.
Finns det något typiskt svenskt idag?! Faktiskt så vet jag inte hur jag ska ställa mig i den frågan. Det finns typisk svenska saker, så som svenska traditioner som inte firas i andra länder, bl.a. midsommar och advent. Vi har svensk mat som har ursprunget från Sverige. Men ändå kommer så mycket från andra kulturer idag. Vi bjuder in allt som kommer hit, vi är inte så mycket för att hålla kvar det gamla och bara det. Är vi svenskar egentligen bara svenskar? Hur ska vi veta att vi beter oss som svenskar. Efter all immigration som vi har (/haft) i Sverige har vi säkert förändrat vårt levnadssätt fast vi inte märker det eftersom det blivit vår vardag.
Frida Carlstedt, Galadriel (http://sveafridacarlstedt.blogspot.com/)
Jag och Frida har väldigt lika åsikter om levnadssätt och svenskar (Sverige). Frida lyfter fram lagar och diskriminering ganska mycket. I sitt tal pratar hon om könsdiskriminering och står för att det är fel. Jag håller med henne fullt ut. Att man kan välja bort någon p.g.a. kön i vilken situation det än gäller är fel. Hon pratar om att vi ska vara ”naturliga” som möjligt. I längden är det kanske inte det bästa för det svenska folket. Om vi aldrig sticker ut eller gör något ljud kanske vi glöms bort och blir som något kontrollerat samhälle, inte av lagar utan av normer.
Linnea Kronosjö, Aragorn (http://svealinneakronosjo.blogspot.com/)
I Linneas manifest skriver hon om att vi har för få boenden i Sverige. Folk går runt utan tak över huvudet om de inte bor kvar hos föräldrarna. Att börja bygga stora områden är ett stark ja men också nej. Sverige är känt för sina skogar och fina natur. Ska vi börja bygga nya boenden är det våra naturplatser som ryker. De enda obebodda platser i Sverige är just skogar, fält och liknande. Hugger vi ner dem försvinner det vi kallar svensk natur. Även miljön blir sämre. Skogar (framför allt regnskogarna) är det som ger allt levande på jorden syre. Det är träden som omvandlar koldioxiden till syre så att vi kan leva här på jorden. Därför måste vi sluta hugga ner skog.
Hur ska vi kunna bo då? Vi får bygga nya hus, för det är trots allt ett måste. Men mycket högre. Göra smarta byggen. Bygg skyskrapor! Istället för att bygga ett höghus med 100 lägenheter i, bygg en skyskrapa med 500+ lägenheter.
Karl Palm, Legolas (http://sveakallepalm.blogspot.com/)
Kalle lägger fram mycket om arbeten och arbetslösheten vi har i Sverige just nu. Han anser att det är ett problem i samhället vilket jag inte kunde hålla med mycket mer om. Folk går runt och kan inte tjäna några pengar vilket A-kassan får stå för istället. Det relaterar istället till att de som har jobb och tjänar pengar får betala mer i skatt. Priserna går upp och på så sätt blir vi fattigare. Det är vad vi kallar lågkonjunktur.
För att lösa problemen måste vi minska på immigrationer och skaffa fler jobb. Svenskar är inte så familjeorienterat utan det är immigraterna som gör att vi är ett sånt stort land. Minskar vi på immigraterna blir det mer jobb över åt oss. Vi måste utöka våra arbetsplatser för det och det kostar pengar. Kalles ide om att man sätter upp en ny lag som gör att man inte får vara arbetslös för länge intresserar mig. Om man skulle lägga upp lagen på det sättet att alla över en viss ålder, exempelvis 18 (när man är myndig), ska ha ett jobb där man är anställd minst 12 timmar i veckan, 3 timmar/dag om man inte jobbar helg skulle arbetslösheten minska drastiskt.
Jag tror att vår framtid som svenskar kommer att utvecklas. Inte på det sättet som vi svenskar ”alltid” betett oss. Idag är det alldeles för sent för att tro att något svenskt ska komma till. Vår uråldriga speciella svenskhet kommer inte att komma till igen. Utan en ”ny” svenskhet kommer att skapas. En blandning av olika kulturer. Immigrationen kommer fortsätta och vi kommer att få in mycket bra och dåligt i vår kultur. Sådant vi kommer att växa upp med och på så sätt lära oss leva med. Religionen kommer att vara ännu mer sekulariserad i Sverige än vad den är idag. Våra lagar som tyder på religionsfri het har kommit långt och kommer inte att stanna om 100 år, snarare utvecklas. Jag tror att vi kommer ha blivit mer nationalistiska men samtidigt kommer de flesta att vara statsnationalister. Eftersom att vi tar in så mycket invandrare i landet kommer vi att få acceptera mer och mer att leva efter medborgarskap och inte traditioner. Man kan inte kräva av alla immigranter att lära sig perfekt svenska som Sverige demokraterna tycker att vi ska införa. Vi kommer att fortsätta vår politik precis som idag. Jag tror inte politiken kommer att ändras för att den fungerar bra i vårat land.
Jag tror att våra barnbarnsbarn kommer att vara stolta över oss och de tidigare för att vi alltid kunnat anpassa oss. Vi har anpassat oss tills det blivit nästintill perfekt.
Källor: (föreläsningar)
http://skolarbete.nu/skolarbeten/sverige-industrialisering/
http://hem.passagen.se/mapevoices/specialarbete/nationalekonomi/sverige_-_en_oversikt.htm
Klart slut!
onsdag 2 december 2009
Formell och informell makt
1.
Regeringen är en formell makt, de som stiftar lagar om regler. Där folket i det här fallet (i en demokrati) röstar fram vilka som ska ha hand om den formella makten. Informell makt är oskrivna regler. Regler som kommer till efter vad normen säger.
Formell makt är bestämd. Det är skrivna lagar du kan bli straffad för. Om du till exempel skulle bryta dig in i någons hus blir du straffad för det genom fängelse. Informell makt är oskrivna lagar. Som att man har på sig helsvart på begravningar och att man skakar hand om man träffar en person som man inte känner. Att stå till vänster i rulltrappan anses vara fel. Då tycker de som har brottom upp/ner att denne inte visar respekt och att han/hon beter sig fel.
Den formella makten skyddar de som sticker ut ur normen genom lagen mot diskriminering. En av våra grundlagar är att de som, genom demokrati, valts till regering och riksdag ska ha den formella makten.
Jag tänker ta händelsen som hände i byggnaden bredvid M7. Då en döv kille sökte in till designgymnasiet och blev nekad på grund av funktionshinder. Designgymnasiet ansåg att de inte kunde ha hand om en döv person.
Den killen kan vända sig till diskrimineringsombudsmannen. Endast den utsatte kan göra anmälan så det måste komma på den nekades initiativ. Anmälan bör skickas in så fort som incidenten skett så det inte går för lång tid för då blir det för sen för DO att göra en utredning. (Incidenter som skett för över två år sedan utreds väldigt sällan.)
Du får fylla i en anmälningsblankett där du också får fylla i personuppgifter så som namn, telefonnummer, adress, e-post och skolan/utbildningens namn.
Det är en speciell utredare från DO som utreder fallet. Han/hon gör en neutral syn på det efter att ha fått uppgifter från både den som anmält och den som blivit anklagad. Om DO anser att diskrimineringen (eller liknande) har skett tar DO sida med den som anmält. Då försöker DO först och främst komma fram till en förlikning, en frivillig överrenskommelse. Om den anmälda inte accepterar kan DO ta fallet till domstolen. (Är du inte myndig måste målsman godkänna att det tas upp i domstolen.) Förlikningen kan vara en ekonomisk ersättning, en ursäkt eller utbildningsinsatser.
Det är förbjudet att den anmälde att straffa den som anmält. En skola, i det här fallet, kan alltså inte straffa personen som blivit diskriminerad. Om den gör det kallas det för repressalier, skulle det hända kan man anmäla till DO igen.
Källa: http://do.se/Diskriminerad/Utbildning/Hur-anmaler-jag/
2.
En dag fick en förälder nog. En förälder till en mycket utsatt ungdom. En fattig familj där barnen varken har mycket fina eller dyra kläder. Den dagen skickade föräldern en insändare till regeringen.
”Lika barn leka bäst. Pengar och prylar är makt. Detta utgör att vissa ungdomar med rika föräldrar som blir bortskämda kan bli behandlade och blir som en slags överklass i en klass. De tror att de är bättre än andra, fattigare ungdomar och beter sig därefter. Att införa skoluniform till skolan skulle kunna skapa en mer lik jämställdhet i skolor och klasser. Effekten skulle kunna bli att den så kallade överklassen inte trakasserar någon för kläder eller utseende. Även utbildningen och fokusen kan brista om man inte har en bra arbetsmiljö.
Jag har här en lista på underskrifter som tycker att detta är ett bra förslag.”
Förslaget om skoluniform skickades till en utredning. Då kopplades skolverket in för att titta på förslaget och för att ge sina åsikter. Även vissa lärare fick ta del av utredningen och säga sina åsikter. Regeringen, som tar fram en ungefär summa för vad det skulle kosta att införa skoluniformer i alla skolor.
Efter närmre undersökningar och förslag ändras förslaget till att den mer utseendefixerade åldersgruppen, 7-9 (högstadiet), måste ha skoluniformer. Skoluniformerna kommer att betalas 50 % av skolan och 50 % av vederbörande person. För de extremt fattiga personerna kommer staten betala en del, men det är efter noggranna undersökningar om familjens ekonomi.
När förslaget är rimligt skickades det först över till riksdagen. Från riksdagen skickas förslaget till utbildningsutskottet för en mindre omröstning.
Ledamoten ser efter med sitt parti om hur de tycker om förslaget och vad dem ska rösta. När de bestämt sig för om de vill ha skoluniform som en lag i samhället.
Tillbaka till utskotten där det blir heta diskussioner. Om att man ska kunna ha på sig vad man vill medan andra menar att utan bestämda kläder kan vissa utsättas för trakasserier. Skoluniform blir en lösning för de utsatta barnen.
Stämningen i salen vad relativt bra. Förslaget handlar om något så ytligt som kläder, men i grunden är det ganska allvarligt. För att få ett jämställt samhälle så kan inte mobbning om utseende/kläder förekomma.
De 349 ledamoten röstade. Socialdemokraterna röstade nej. Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Detta för att de skulle få så många röster som möjligt. De ansåg att staten inte kan lägga ut pengar till skoluniformer till fattigare familjer och att kläder inte kan vara en så stor mobbningsfaktor. Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet röstade ja för förslaget därför att de tyckte det lät som en bra lag och grundade på goda avsikter.
Eftersom att högern är många fler så blev beslutet att skoluniform ska införas i alla högstadieskolor.
Många föräldrar tog den nya lagen med glädje medan de allra flesta ungdomar ansåg att det var dåligt. Många tidningar tog upp den nya lagen i debatter där många personer skrev ner sina åsikter. De flesta var nöjda och innom ett år skulle alla högstadieskolor ha infört skoluniform.
Regeringen är en formell makt, de som stiftar lagar om regler. Där folket i det här fallet (i en demokrati) röstar fram vilka som ska ha hand om den formella makten. Informell makt är oskrivna regler. Regler som kommer till efter vad normen säger.
Formell makt är bestämd. Det är skrivna lagar du kan bli straffad för. Om du till exempel skulle bryta dig in i någons hus blir du straffad för det genom fängelse. Informell makt är oskrivna lagar. Som att man har på sig helsvart på begravningar och att man skakar hand om man träffar en person som man inte känner. Att stå till vänster i rulltrappan anses vara fel. Då tycker de som har brottom upp/ner att denne inte visar respekt och att han/hon beter sig fel.
Den formella makten skyddar de som sticker ut ur normen genom lagen mot diskriminering. En av våra grundlagar är att de som, genom demokrati, valts till regering och riksdag ska ha den formella makten.
Jag tänker ta händelsen som hände i byggnaden bredvid M7. Då en döv kille sökte in till designgymnasiet och blev nekad på grund av funktionshinder. Designgymnasiet ansåg att de inte kunde ha hand om en döv person.
Den killen kan vända sig till diskrimineringsombudsmannen. Endast den utsatte kan göra anmälan så det måste komma på den nekades initiativ. Anmälan bör skickas in så fort som incidenten skett så det inte går för lång tid för då blir det för sen för DO att göra en utredning. (Incidenter som skett för över två år sedan utreds väldigt sällan.)
Du får fylla i en anmälningsblankett där du också får fylla i personuppgifter så som namn, telefonnummer, adress, e-post och skolan/utbildningens namn.
Det är en speciell utredare från DO som utreder fallet. Han/hon gör en neutral syn på det efter att ha fått uppgifter från både den som anmält och den som blivit anklagad. Om DO anser att diskrimineringen (eller liknande) har skett tar DO sida med den som anmält. Då försöker DO först och främst komma fram till en förlikning, en frivillig överrenskommelse. Om den anmälda inte accepterar kan DO ta fallet till domstolen. (Är du inte myndig måste målsman godkänna att det tas upp i domstolen.) Förlikningen kan vara en ekonomisk ersättning, en ursäkt eller utbildningsinsatser.
Det är förbjudet att den anmälde att straffa den som anmält. En skola, i det här fallet, kan alltså inte straffa personen som blivit diskriminerad. Om den gör det kallas det för repressalier, skulle det hända kan man anmäla till DO igen.
Källa: http://do.se/Diskriminerad/Utbildning/Hur-anmaler-jag/
2.
En dag fick en förälder nog. En förälder till en mycket utsatt ungdom. En fattig familj där barnen varken har mycket fina eller dyra kläder. Den dagen skickade föräldern en insändare till regeringen.
”Lika barn leka bäst. Pengar och prylar är makt. Detta utgör att vissa ungdomar med rika föräldrar som blir bortskämda kan bli behandlade och blir som en slags överklass i en klass. De tror att de är bättre än andra, fattigare ungdomar och beter sig därefter. Att införa skoluniform till skolan skulle kunna skapa en mer lik jämställdhet i skolor och klasser. Effekten skulle kunna bli att den så kallade överklassen inte trakasserar någon för kläder eller utseende. Även utbildningen och fokusen kan brista om man inte har en bra arbetsmiljö.
Jag har här en lista på underskrifter som tycker att detta är ett bra förslag.”
Förslaget om skoluniform skickades till en utredning. Då kopplades skolverket in för att titta på förslaget och för att ge sina åsikter. Även vissa lärare fick ta del av utredningen och säga sina åsikter. Regeringen, som tar fram en ungefär summa för vad det skulle kosta att införa skoluniformer i alla skolor.
Efter närmre undersökningar och förslag ändras förslaget till att den mer utseendefixerade åldersgruppen, 7-9 (högstadiet), måste ha skoluniformer. Skoluniformerna kommer att betalas 50 % av skolan och 50 % av vederbörande person. För de extremt fattiga personerna kommer staten betala en del, men det är efter noggranna undersökningar om familjens ekonomi.
När förslaget är rimligt skickades det först över till riksdagen. Från riksdagen skickas förslaget till utbildningsutskottet för en mindre omröstning.
Ledamoten ser efter med sitt parti om hur de tycker om förslaget och vad dem ska rösta. När de bestämt sig för om de vill ha skoluniform som en lag i samhället.
Tillbaka till utskotten där det blir heta diskussioner. Om att man ska kunna ha på sig vad man vill medan andra menar att utan bestämda kläder kan vissa utsättas för trakasserier. Skoluniform blir en lösning för de utsatta barnen.
Stämningen i salen vad relativt bra. Förslaget handlar om något så ytligt som kläder, men i grunden är det ganska allvarligt. För att få ett jämställt samhälle så kan inte mobbning om utseende/kläder förekomma.
De 349 ledamoten röstade. Socialdemokraterna röstade nej. Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Detta för att de skulle få så många röster som möjligt. De ansåg att staten inte kan lägga ut pengar till skoluniformer till fattigare familjer och att kläder inte kan vara en så stor mobbningsfaktor. Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet röstade ja för förslaget därför att de tyckte det lät som en bra lag och grundade på goda avsikter.
Eftersom att högern är många fler så blev beslutet att skoluniform ska införas i alla högstadieskolor.
Många föräldrar tog den nya lagen med glädje medan de allra flesta ungdomar ansåg att det var dåligt. Många tidningar tog upp den nya lagen i debatter där många personer skrev ner sina åsikter. De flesta var nöjda och innom ett år skulle alla högstadieskolor ha infört skoluniform.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)